torsdag 25 juni 2009

Parallell

Sov på landet. Dagg i gräset som en miljon pärlor. Solen sned men rakt in på grusgången där jag och D sitter med varsin kopp kaffe. Och bara sitter. Hur skönt är det inte? Fåglarna är smått hysteriska i sin sångiver och sjunger som om det gällde livet. Vilket det ju gör! :) Bestämmer mig redan innan tårna når trägolvet, jag tränar inte nu. Kroppen behöver lite andrum. Jag är så bra på att bestämma saker för mig själv och sen bara köra på. Måste lyssna in. Inåt. Värmen är välgörande. Solen stark. Jag gör ett stilla kvällspass istället. Har träningsvärk på höfterna. PÅ höfterna. Konstigt ställe. Kommer från paddlingen härom kvällen. Var ut igen och gled på vattnet. Ljuvligt. Men när man börjar röra kroppen på lite andra sätt än man vanligtvis gör - ja då känns det annorlunda. Förståss! När jag började med yogan fick jag träningsvärk på ställen jag knappt visste fanns i min kropp...samma sak händer nu. Intressant att dra parallellerna mellan paddling och yoga, väldigt mycket som är lika. Var är fokus? Inte tänka? Paddeln doppas av ena handen som håller i paddeln fast, men inte för hårt, men det är andra armen som gör jobbet. Trycker på. Precis som i virasthana, det raka benet håller kraften. Tvärt emot vad man ofta tänker i början. Mittenbilden på Karen Watson, så ska det se ut! http://www.islingtonyoga.com/

3 kommentarer:

  1. Hej! Jag har läst ett tag hos dig och gillar dina personliga och kritiska reflektioner om yoga. Själv tränar jag Iyengar-yoga sedan snart fyra år tillbaka, och det senaste året som jag fått igång träningen på egen hand har jag börjat att söka efter mer och andra angreppsvinklar. Bloggar är en utmärkt ingångsväg, inser jag: om jag gillar bloggen så gillar jag antagligen de texter den hänvisar till.

    Fast det jag egentligen skulle säga är att just det här inlägget påminde mig om en sång vi sjöng på mellanstadiet:
    http://dragon.sleepdeprived.ca/songbook/songs6/S6_16.htm

    Det är tydligen en nordamerikansk scoutsång. Jag tycker den är skön. Fast jag nästan aldrig har tillfälle att paddla.

    SvaraRadera
  2. Hej och tack! Just den sången har jag själv inget minne av alls. Kommer bara ihåg "My bonnie" eller vad den kan ha hetat! Hoppas du får tillfälle att paddla framöver - det är otroligt rogivande och meditativt.

    SvaraRadera
  3. Wo man singt da lass dich ruhig nieder, böse Menschen kennen keine Lieder.

    Swing the paddle!

    SvaraRadera