Oväntat

Värmen känns som en gammal kompis som tittar in. Sveper in mig i den och njuter. Längs dikesrenen blommar rallarros, prästkragar och gulmåra. Det doftar sommar! Rödklövern draperar grusgången. Kan inte tycka att den är på fel plats :) Åker och handlar jordgubbarna som snart har slut på sin säsong. Iklädd grön tröja, gröna örhängen och matchande grön mobil vid örat säljer hon jordgubbar med ett stort allvar och hopknipen mun vid stormarknaden. Mannen framför mig är strikt klädd i mörkblå kavaj med guldknappar, skjorta och välpressade byxor. Han skämtar friskt med jordgubbsförsäljerskan som sorterar bort alla jordgubbar som inte platsar i kartongen. Han är riktigt rolig men hon drar inte på munnen en enda gång... kanske har hon inte förväntat sig skämt av någon som ser ut som han gör? Kanske har hon inte förväntat sig något kul alls idag? Vad vet jag? Men nog vore det härligt om hon hade gapskrattat till allt tok han får ur sig? Eller också har den rösten i mobilen hennes fulla uppmärksamhet. Parallellerna går att dra vart som helst i min vardag, mitt liv - till yogan. När jag inte har full uppmärksamhet i min träning, tja, då blir det inte riktigt som det ska. Men likväl som jag inte förväntar mig en extra rolig människa framför mig i jordgubbskön, lika lite förväntar jag mig det som händer nu när jag tränar. Jag är närvarande. Glädjen är där! Hoppas du också känner den!