Summan är större än delarna

Tvåtusenfemhundrasjuttio kronor. Ja det blev en nätt summa efter dagens Yogamarathon mot bröstcancer som har sin peak imorgon i Stockholm på Atmajyoti yogashala, som dragit igång det hela.  Vi åkte tidigt i morse till min studio, ställde i ordning allt och sedan satt jag där, lite pirrig i magen - tänk om ingen kommer! Jo, många hade sagt att de ville, en del blev sjuka och ni vet, ibland sätter livet liksom en annan kurs än den man själv stakat ut för helgen. Men de kom och jag är glad ända inifrån och ut och tillbaka. Det här med att yoga för någon annan. Att lägga sina tankar och sin energi efter yogan för någon. Att hela passet igenom känna att mina andetag är inte bara för mig. Det blir större. Summan blir större än delarna. Inget hokus pokus. Det är helt enkelt så. Jag satt där efter min fjärde och sista grupp strax efter lunch, bad mina yogisar att se den framför sig som de ville skicka sin energi till, att välja sin människa med omsorg. Alla har någon de känner behöver något extra ibland. Att skicka den, i sin egen stilla stund, det är stort. Jag tänkte på Karin, hennes varma leende och starka kropp. Jag tänkte att det var väl den om inte den där skitsjukdomen ska lämna hennes bröst. Med min varma kropp, mina röda kinder och mitt lite halvfuktiga hår satt jag där och kände värmen från mitt hjärta och från mitt centrum nedanför naveln förenas. Och lämna mig. Låter det galet? Kanske för någon. För mig är det högst påtagligt och verkligt. Efteråt drack vi svart vatten, blk, åt lite frukt och tog lite lotter. Jag köpte några Rosa Bandet-saker eftersom vår lokala bröstcancerförening deltog med information och annat. Någon var med och yogade från föreningen. Någon visade sitt fantastiskt fina ärr efter att en muskel från ryggen flyttats och blivit ett bröst. Det var så fint. Både bröstet och ärret. Och jag häpnar, tänk vad läkarna kan göra. Lite extra glad var jag också för en killgrupp som kom och fyllde salen med sina mattor och starka ben. En dag som ägnas åt något så allvarligt och tufft, kan faktiskt bli fint också. Så fint när vi delar. För summan är större än delarna. Tvåtusenfemhundrasjuttio kronor.