Status quo. Inget är löst. Inget har hänt. Inte ett steg närmare en lösning, bara olika åsikter. Jag har en stor klump i min mage som sedan smälter när jag pratar med min familj och vänner. Varför är människor så rädda? Rädsla måste vara en sådan otroligt stark styrmekanism att det är overkligt. Det är också motsatsen till kärlek. Försöker mitt allra bästa i att vara i nuet, inget annat går ju egentligen, och så löser det sig längre fram. Jag vill ta julledigt från mina svarta tankar och bara vara glad. En unge kom hem igår och nästa kommer på onsdag. På julafton är vi alla samlade och då ska jag bara vara glad. Jag äter soppa och ikväll kommer sista avsnittet av Homeland på Svt play. Allt går.
Rädsla ja... en av de starkaste och ibland en av de slitigaste känslor som finns.
SvaraRaderaJag håller tummar och tår för dig!
Som du skriver, allt går.
Snart landar du i din samlade flock och vilar i det.
Stor kram!
Och tack min vän för alla vackra ord du alltid lämnar hos mig.
Tack själv rara du! Varm kram
RaderaSkit också. Hoppas du kan ta ledigt från alla tankar som mal och fira en fin jul med dina kära.
SvaraRaderaJa jag har ju verktyg, men ibland funkar det inte att hålla sig stabil mentalt. Men idag mår jag bättre igen! Ja snart är det jul med flocken!
RaderaTänker på en kundaliniyogaövning som jag lärde en kollega till mig när hon gick igenom en svår skilsmässa. Den finns här http://kristinakumlin.com/2011/06/30/move-on/ Move on! Kram
SvaraRaderaTack Ulrika, får kika på den! Jag vill inget annat att fortsätta vidare men jag bestämmer inte allt. Tyvärr :) Kram kram
RaderaFörstår att du inte ligger hos dig, då hade du redan agerat. Tänkte rent energimässigt för att öppna utrymme i bröstet & må bra. Kram igen
RaderaTack ❤️️ Ska testa den 🙏🏻
Radera