söndag 31 december 2017

Intentioner. Gott Slut. Gott Nytt.

Intentioner. Kanske blir det tydligare en sådan här dag, årets sista, vad jag vill och önskar inför nästa år? Det är ändå ett bra sätt för mig att påminna mig om vad som finns just nu och vart jag vill och strävar.
Jag har haft några dagar av ont i magen, har i princip aldrig ont i magen så det har gjort mig konfunderad. Men egentligen inte. För så fort jag nu äter det som jag mår mindre bra på, läs socker och snabba kolhydrater, då känner jag av det direkt. Nästan irriterande snabbt. Men inser också att så snart man börjar jobba med något på "riktigt" när jag gör något helhjärtat så svarar min kropp och själ väldigt snabbt. Som med yogan. När jag började för länge sen så var det nästan galet hur mycket som jag "plötsigt" kände. Det som ligger närmare sanningen är förmodligen att jag hade stängt av, eller helt enkelt inte lyssnat eller struntat i kroppens alla olika signaler. Ja, jag blev sjuk, gjorde illa mig osv. När jag gång på gång skriver om varsamheten så är det sprunget ur mina erfarenheter.
    Samma med maten. När vi började dra in bra fetter i vår kost och drog ned på de snabba kolhydraterna så hände mycket i kroppen. Och så snart jag slarvar med vad just jag mår bra på så känner jag av det. Helt enkelt så. Inget konstigt.Med dessa tankar och hundra toabesök senare inser jag hur mycket jag vill leva på det sätt som gagnar mig mest och som gör att jag mår bäst. Tänker att jag bokstavligt har lämnat det gamla bakom mig. Och just idag är jag pigg och glad, ännu piggare efter min yoga, så det är dags för en ordentlig nystart.
    Vi har inget fancy firande, god middag och förmodligen åker vi in till fyrverkerierna vid slottet i stan ikväll. Kanske sista gången, lasershower verkar ta över mer och mer. Finns många bra saker med det, miljön mår bättre, färre skadar sig och de som är rädda för ljud slipper smällarna. Ändå kan divan och festtjejen i mig sakna det som jag mött i Indien de nyårsaftnar vi varit där. De börjar smälla raketer och annat på morgonen och så håller det på i flera dygn ibland. Det är inga hundar som blir rädda eller kor heller för den delen, de promenerar runt som vanligt. Men men. Jag böjer mig för argumenten om många mår dåligt av det hela, fyrbenta som andra tvåbenta.
   Vi ska skriva saker vi vill lämna bakom oss och slänga in i brasan ikväll. Kanske stöper vi tenn också för att tyda nästa år. Vi får se. Jag har flera privata intentioner men en som jag verkligen vill uttala och dela med er är:

Släppa taget. Om allt. Framför allt om det som gjort mig ledsen. Den uppmärksamma läsaren ser också att jag skrivit om hela förra inlägget för att jag inte vill ge det som gjort mig ledsen, mer energi. Det är bara att inse att vi är olika, ibland blir det skrivna så hårt när man läser det. Och härmed släpper jag officiellt också taget om det som sårat. Det fanns säkert någon lärdom för de inblandade. Och jag ser fram emot ett träningsår. Ett yogaår. Ett välbefinnandets år. Ett år med tät samvaro i familjen. Mina önskningar. 

ÖNSKAR DIG ETT GOTT SLUT OCH ETT RIKTIGT GOTT NYTT!

fredag 22 december 2017

Tidig summering

Från mig till er - En riktigt God Jul!
Vilket år.  Det mesta har varit stor glädje. Jag hittade en lista hos mig själv och det gör det hela lite enklare att summera. För summera, det vill jag. Jag gillar att titta bakåt ibland, det ger mig sporren framåt och att se hur mycket som faktiskt händer på ett år. Varsågod!

Gjorde du något 2017 som du aldrig gjort förut?
Jag och familjen riggade ett bröllop för vår son och hans flickvän. Magiskt.
Jag och min man hade en kombinerad yoga-paddelkurs i april, som gav mersmak för oss alla.
Jag tog ett deltidsjobb och arbetade mest med layout. Aldrig gjort tidigare men kul!
Genomdrev du någon stor förändring?
Jag vågade ta ett jobb igen och jag vågade sluta.
Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Ja! Vår son blev pappa till den mest bedårande lilla kille.
Vilket datum från år 2017 kommer du alltid att minnas?
Den 4 juni när sonen gifte sig och den 4 augusti när lillkillen kom.
Dog någon som stod dig nära?
En god väns syster dog och det berörde mig mycket.
Vår sons hund blev svårt sjuk och behövde somna in.
Vilka länder besökte du?
Danmark. Tyskland. Tjeckien. Ungern. Norge.
Bästa köpet?
Vi köpte en liten stuga! Utan el och vatten men i en underbar skog och nära nära till sjön. Jublande glada och tacksamma.
Gjorde någonting dig riktigt glad?
Ja. Bröllopet och inte bara det utan att vi jobbade alla tillsammans kring det. Barnbarnet som kom.
Min man och jag reste till Gotland några dagar under hösten och till Oslo lite senare. Guldkant i tillvaron. Och stugan förståss. Vår oas.
Saknar du något under år 2017som du vill ha år 2018?
Jag önskar att yogakursen i september i Budapest hade varit längre. Underbart är kort.
Vad önskar du att du gjort mer?
Tränat lite mer styrka under hösten. Energin tog lite slut när jag fick kristallsjukan och fick ligga ner yr och eländig.
Vad önskar du att du gjort mindre?
Önskar över lag att jag slutade bry mig så mycket om vad andra tycker. Att jag vågar vara jag lite mer. Fortsätta våga vara frågvis. Det är så jag lär mig.
Bästa boken du läste i år?
Läser väldigt mycket, både skönlitteratur och mycket kring yoga. Svårt att peka ut något egentligen. Men hittat några riktigt gamla yogatexter och de fyller med mig med häpnad och förundran. Och det är ett riktigt detektivarbete att fundera kring alla metaforer och annat mystiskt. En läsupplevelse utöver det vanliga tycker jag att Elena Ferrantes böcker varit, läst ut trilogin om flickorna från Neapel och en fristående bok. Har aldrig läst något liknande om flickors uppväxt och tankar. Älskar dem helt enkelt.
Största musikaliska upptäckten?
Patti Smith. Har gillat the queen of rock sedan 70-talet men aldrig tidigare sett henne live. Jag och min dotter var på en konsert på Gröna Lund i slutet av sommaren. Tänk er bästa rockartisten i ett varmt Stockholm. Wow.
Vad var din största framgång på jobbet 2017?
Att jag både började och slutade.
Största framgång på det privata planet?
Framgång är ett lite svårt ord i det här sammanhanget. Men att jag känner att jag är yogalärare och är det fullt ut igen. Har ett nytt sammanhang på en icke komersiell shala med ödmjuka lärare. Det känns fint.
Största misstaget?
Att jag oroat mig för mycket. För barnen. För världen. För mig själv. För vädret. Det är verkligen waste of time.
Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Mest gladare.Varit underbart glad över bröllop, barnbarn, jobb och yoga.
Vad spenderade du mest pengar på?
Stugan. Yogaresan. Bröllopet.
Något du önskade dig och fick?
Dagarna i Stockholm med min dotter och andra vänner och konserten.
Något du önskade dig och inte fick?
Kan inte säga något personligt. Men världsläget. Gråtit många gånger till alla rapporter om flyktingarnas situation. Den barnsliga önskan om fred måste leva vidare. Fick nytt hopp under Musikhjälpen som i år var både tyngre och bättre. Barnsligt glad över den och vad den skapade.
Vad gjorde du på din födelsedag 2017?
Firade med min man, kaffe på sängen och middag på restaurang med vänner. Fika med familjen.
Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
Om jag hade slutat oroa mig hade jag varit lugnare. Den sadhana jag gör nu, grundar mig helt.  Den har varit otroligt krävande och omstörtande. Men sedan kände jag mest leda. Tog en yogapaus under hösten. Det var behövligt och gjorde att jag vet att jag ska göra det här. Punkt.
Vad fick dig att må bra?
Skogen. Sjön. Min familj. Min yoga. Mina vänner.
Vem saknade du?
Har saknat mina Shadowyogavänner men i september fick jag träffa nästan alla jag längtat efter.
De bästa nya människorna du träffade?
På jobbet jag hade. De var proffsiga och vänliga och jag hade verkligen jätteroligt där.
Mest stolt över?
Att jag vågade sluta och gå min egen väg.
Högsta önskan just nu?
För egen del handlar det om att stanna i min sadhana.
Styrketräningen måste bli oftare.
Att alla hittar sin plats. I stort som i smått. 
Att jag skriver klart min bok. Kalla fötter och dåligt självförtroende för inget projekt framåt. Har låtit mitt manus bara ligga ett helt år...
Att den bok jag formger ska bli klar.
Vad tänker du göra annorlunda nästa år?
Sluta att bry mig om vad andra tycker. Även om det råkar bli i min blogg eller i andra kanaler. Jag står för den jag är. I yogan. I livet. Som kvinna. Som mamma. Som fru. Jag är jag.

Tack och Namasté. Önskar dig allt gott med mjuka stunder i helgerna och lite stjärnströssel på det!

måndag 18 december 2017

Glittrande ljud

Ljud. Jag återkommer till det viktiga kring ljud och vibrationer. Och jag tänker att det är så lätt att tänka på sång och musik automatiskt. Eller chanter och mantran inom yogan. Men det är det storstämda, jag tänker på det finstämda också. Det som leder vidare. Som att varje asana har ett eget namn på sanskrit och just det namnet rymmer inte bara information om hur asanan ska utföras, den rymmer faktiskt också ljud. Lyssna på chaturanga dandasana jämfört med plankan, sankatasana jämfört med svanen, adho mukka svanasana jämfört med nedåthunden... Ja ni hör ju själva. Det är något annat att säga grodan jämfört med mandukasana. Det kan tyckas knepigt och krångligt att lära sig men samtidigt rymmer ju sanskritnamnen information om hur du ska utföra just den asanan. Det gäller som vanligt att inte ha för bråttom eller tycka att det är hokus pokus och superkrångligt med att lära sig sanskritnamnen. För de ger också en återklang inombords, en vibration och samtidigt något mer, som är svårt att sätta ord på. Jag hör ofta mina lärares röster säga de olika namnen inombords när jag gör de olika asanas jag har i min practice.
   Något mer som handlar om ljud är att vi gör ljud för varje organ i min yoga. I min avslutning så gör jag ljud som är specifika för varje organ som är viktigt. Det är oerhört svåra ljud att få till, vissa nästan som väsanden. Men jag känner skillnad, jag gör faktiskt det inuti och det är det som är viktigt.
   Ett mudra, handgest, som jag gör ger mig också ljud inuti, ibland som buller numera nästan som en vind över ett slättland och någon gång då och då som en flöjt som spelar gudomligt vackert. Det handlar helt och hållet om att lyssna inåt. När det vackra hörs i mig så blir jag rörd, varje gång. Det slår an något urgammalt, något alldeles eget och samtidigt något som jag delar med alla. Andligt ljud kanske man kan säga?

Jag tänker att vi är så fångade av att chanta och sjunga mantran att vi ibland stannar där, vi går inte vidare till de ljud som finns inuti. Till nästa steg. Ljuden som ingen annan kan höra utom du, de vackraste kombinationer av en slags "musik". Låt oss våga gå vidare i det som inte syns eller hörs på utsidan för det mesta mina vänner, det sker inuti. Det som glittrar i hela dig. Namasté.

lördag 16 december 2017

Öppna ditt hjärta och din plånbok


Musikhjälpen. Alltså vilken grej det är! Jag fattar inte hur bra det är egentligen. Att Radiohjälpen tillsammans med arrangörerna av Musikhjälpen varje år drar igång detta evenemang sedan 10 år tillbaka.
   Första gången tänkte jag mest vad är det här, när mina barn kollade på det på tv, vaddå sitta i en glasbur?! Varför då? Men ju mer jag kollat, och det har jag gjort de senaste fem åren ju bättre blir det. Jag har också valt att göra yoga-event varje år sedan dess och samlat in några tusen varje gång. Jag är en del av det hela, precis som alla som skänker minsta krona. För dig som inte känner till det närmare så kan du lyssna på det i din radio på P3, ladda ned appen och lyssna överallt eller kolla på TV2 eller på SvtPlay. Det är plättlätt. Mycket musik både live eller från lyssnarna, där varje önskning kostar 50 kr, enklare kan det inte bli att hjälpa. Det finns också otroligt många aktioner som man kan buda på, alltifrån konserter och hänga med kändisar, till att göra spektakulära saker eller het enkelt bara äta middag med en favoritkändis. Min bössa heter Med kärlek från yogisar, men du kan skänka var som helst. Bara du gör det.
   Och varje år har ett tema, i år var temat Inget barn är till salu.  Och det bästa med Musikhjälpen är att de alltid har många experter på just årets ämne. Varje år gråter jag och i år mest av allt när jag hör Ecpats barnpsykolog prata om spädbarn som kommer till sjukhus med könssjukdomar. Ja du läste rätt. Och sluta inte där, håll inte för dina ögon och öron, för barn säljs över hela världen, fyra barn i minuten och det är så grymt och outhärdligt. Skulle vi inte orka lyssna som har allt vi behöver? Skulle vi inte orka lyssna på hur barn i många länder har det? Och allt går viralt numera. Därför är det extra viktigt att du och jag också öppnar våra ögon och hjälper till. Har du inte gjort det redan men vill delta så håller det hela på till imorgon söndag kväll. Alla har vi har råd med några kronor. Eller hur? Bli inte apatisk. Hjälp till. Och att göra något tillsammans förhöjer hela känslan. http://sverigesradio.se/musikhjalpen

I morse var det ett gäng tappra morgontrötta själar som yogade med mig, sedan stannade vi alla för meditaiton och gongbad och jag kan ärligt säga att jag skulle vilja börja varje morgon på det här sättet. Med andra. För andra.

söndag 10 december 2017

THe healing power of sound


Första gången jag kände mig helt centrerad inuti, när allt liksom flöt ihop till en punkt nedanför naveln och jag stod på mina fötter stadigt, det var på en yogakurs med John Evans och vi var i Glasgow 2009. Han sjöng en extremt lång chant och slog på en liten trumma. Hans melodiska röst flöt in och ut ur mig och jag kände mig salig. Hade aldrig tidigare varit i närheten av den känslan.
   Andra gången jag kände samma sak var i Wien när jag gick en Sound Sadhana kurs kombinerad med min Shadowyoga och året var 2014. Vi satt i suchi karana, japanese squat och chantade alla positioners namn och minnen och annat flöt upp och ut. Annat hände också som jag inte kan eller vill sätta ord på. Det var helt enkelt läkande ljud. Magiska ljud. Ljud som jag saknat sedan dess på något plan.
Som jag längtat efter det, som jag önskat mig det. Så ja, nu blir det av. Fyra dagar i januari går jag kurs i The healing power of sound. Lite pirrigt eftersom jag åker själv men jag behöver påfyllning och jag vill lära mig mer. Nu ska jag alltså själv gå kurs och få vara elev, det är underbart. Och samtidigt lite skrämmande. Jag känner som sagt ingen, inte ens kursledaren har jag träffat tidigare men hon skickade en inbjudan till mig och vi förstår inte riktigt hur det kunde komma sig eftersom vi som sagt inte känner varandra. Förtjust i tecken som jag är tog jag det som en bra invit till mig själv, att göra något som jag längtat efter.

Wish me luck även om det är en månad kvar tills själva kursen!

fredag 8 december 2017

#The best is yet to come

Läser en inspirerande artikel och känner hur skönt det är att läsa om andra saker kring åldrande än att man är sjuk, ledsen och besviken som gammal. Här kommer lite uppmuntrande nyheter som forskningen visat;

  • Arithmetic skill peaks around age 50 - aritmetiska färdigheter peakar runt 50

  • You can best understand people's emotions in your 50s - du har bäst förståelse för andra människors känslor när du är i 50-års åldern

  • Wisdom peaks after age 60 - visdom peakar efter 60 års åldern

  • Life satisfaction peaks at 69 - att vara nöjd med livet peakar vid 69 år

  • Vocabulary peaks in your late 60s and early 70s - ordförrådet peakar i slutet av 60-års åldern och början på 70

  • Body image peaks after 70 - kroppsuppfattningen peakar efter 70 år

  • Psychological well being peaks around age 82 - psykologiskt välbefinnande peakar runt 82 års ålder

     

    Visst är det fantastiska siffror? Jag ser fram emot alla toppar i mig själv och önskar dig en riktigt skön helg!